Han ärvde en champagneby utan att vara släkt med någon

Han ärvde en champagneby utan att vara släkt med någon

15 September, 2026 av Kristian Kotteby

Champagne François Secondé odlar 5,5 hektar och gör ett tiotal olika viner. Det är fel enligt all kommersiell logik. Det är också precis därför godset är ett av de mest intressanta i hela Montagne de Reims.

Kör man genom Sillery är det svårt att tro att man befinner sig i en vinby. Byn ligger på slätten. Vingårdarna ligger en bit bort, uppe på sluttningen, och ingenting i gatubilden skvallrar om att det här är en av sjutton byar i Champagne som är klassade som grand cru.

Det finns i dag en enda adress i byn som gör champagne av Sillery och sätter bynamnet på etiketten. Resten av druvorna åker någon annanstans.

Mannen som byggde det

François Secondé lämnade skolan vid fjorton och gick ut i vingårdarna. Först som lärling, sedan som vingårdsarbetare hos andra. Han arrenderade mark innan han hade råd att äga den, köpte sin första vingård 1972 och började 1976 göra egen champagne tillsammans med sin fru Anne-Marie.

Det där är inte en romantisk grundarhistoria. Det är en person som byggde ett gods från ingenting, i en region där nästan all mark redan var någon annans, och där de stora husen gärna köper druvorna men sällan säljer tillbaka jorden.

Sedan tog historien en vändning som är svår att skriva om utan att bli tyst. Sonen Xavier, som skulle ha tagit över, omkom i Italien 2005. Han var tjugoett år.

Arvingen som inte var släkt

Utan efterträdare gjorde familjen något ovanligt för Champagne. De anställde en.

Jérôme Groslambert kom 2009. Oenolog, utbildad i Avize och Reims, och alltså inte släkt med någon i huset. I nästan tio år arbetade han och François sida vid sida för att slipa fram en stil som skulle säga Sillery och ingenting annat.

François Secondé dog 2018. Anne-Marie höll godset vidare fram till sin pension, och i slutet av 2023 tog Jérôme över det helt.

Jag tycker att det är den mest intressanta detaljen i hela historien. I Champagne går gods i arv, och när det inte finns någon arvinge säljs de nästan alltid till ett hus eller till en granne. Här gick det i stället till den som redan gjorde jobbet. Det är en annan sorts arv, och ärligt talat en rimligare.

Godset som gör allt fel

Här kommer det som gör Secondé märkligt även för den som inte bryr sig om historien.

Godset odlar cirka 5,5 hektar. Marken ligger i fyra grand cru-byar i norra Montagne de Reims: Sillery, Mailly-Champagne, Puisieulx och Verzenay, plus en parcell i Sermiers som är premier cru. Ungefär två tredjedelar Pinot Noir och en tredjedel Chardonnay. Produktionen ligger runt fyrtiotusen flaskor.

Och av de här 5,5 hektaren gör de ett tiotal olika viner.

Det bryter mot logiken. En liten producent tjänar pengar på att göra få viner i större volym. Varje extra cuvée betyder egen jäsning, egen lagring, egna etiketter, egen administration och färre flaskor att sälja per vin. Att i stället dela upp en redan liten skörd i tio delar är ett beslut som bara går att motivera på ett sätt. Man vill visa skillnaderna i stället för att blanda bort dem.

Sortimentet är alltså inte en produktkatalog. Det är en karta.

Vad kartan visar

La Loge är ren blanc de noirs, hundra procent Pinot Noir från gamla stockar i Sillery. Det här är byn som den historiskt beskrivs, alltså ett pinotterroir, i sin mest oblandade form.

Les Petites Vignes kommer från Puisieulx, som är en av de allra minsta grand cru-byarna i Champagne med bara arton hektar vinmark totalt. Arton hektar. Det är mindre än många enskilda vingårdar i Bourgogne, och det är förklaringen till att du nästan aldrig ser bynamnet någonstans.

Sermiers är en blanc de blancs från en by som annars mest förknippas med Pinot Meunier. Alltså chardonnay där ingen letar efter chardonnay.

Och så finns den riktiga paradoxen. Sillery ligger i Montagne de Reims, som är Pinot Noirs kärnland, men i dag är majoriteten av byns vinstockar Chardonnay. Den chardonnayn går bland annat in i Dom Ruinart, och Ruinarts källarmästare Frédéric Panaïotis har jämfört den med Corton-Charlemagne i Bourgogne, eftersom den mognar långsamt och håller länge. Secondés årgångsvin Blanc de Blancs kommer från en chardonnayparcell som planterades 1969.

Intégral Zéro Dosage går åt motsatt håll. Ingen sockerdosering alls, druvor från fyra grand cru, och därmed ingenting att gömma sig bakom. Zéro dosage är den mest ärliga och samtidigt den mest oförlåtande stilen i Champagne. Är vinet inte moget nog syns det direkt.

Två viner utan bubblor

Det som gör mig gladast i hela sortimentet är ändå de två som inte är champagne.

Secondé gör en Coteaux Champenois i både rött och vitt från Sillery. Coteaux Champenois är beteckningen för stilla vin från Champagne, alltså vin utan bubblor från världens mest berömda mousserande region. Det görs i mycket små mängder av mycket få producenter.

Och här sluts en cirkel. Sillery var berömt i hela Europa på 1700-talet, långt innan champagne var mousserande, och det som gjorde byn berömd var just stilla vin. Att den enda odlaren i byn i dag gör både ett rött och ett vitt stilla Sillery är alltså inte en kuriositet. Det är en rak linje bakåt genom trehundra år.

Coteaux Champenois förtjänar en egen text, och kommer att få en.

Och så C17

En sista sak, som också ska ha en egen krönika.

Femton odlare i Champagne har gått samman i föreningen Grands Crus d’Exception de Champagne och gjort något som inte hade gjorts tidigare. En enda cuvée med druvor från alla sjutton grand cru-byar, skördade samma dag, pressade tillsammans och buteljerade enbart i magnum. Den heter C17. Jérôme Groslambert är en av vinmakarna bakom den.

Att få sjutton konkurrerande byar att lägga sina bästa druvor i samma press är, diplomatiskt sett, ungefär lika enkelt som det låter. Mer om det en annan gång.

Fyra flaskor, i den ordning jag skulle dricka dem

François Secondé Grand Cru Brut

75 cl. 475 kr. Finns även i 37 cl, magnum, jeroboam och metusalem.

Husets instegsvin, och ändå hundra procent grand cru, vilket inte är självklart ens hos betydligt dyrare champagner. Två tredjedelar Pinot Noir och en tredjedel Chardonnay från byarna i norra Montagne de Reims, med en rejäl andel reservvin som ger bredd och brödighet. Att ett gods på 5,5 hektar dessutom orkar buteljera ända upp i sexlitersflaska säger något om temperamentet.

François Secondé Sillery Grand Cru La Loge Blanc de Noirs

75 cl. 609 kr.

Här börjar det bli intressant. Hundra procent Pinot Noir från gamla stockar i Sillery, alltså en enda by och en enda druva. Det här är vinet att dricka om du vill förstå vad ordet Sillery betyder i glaset, och det tål mat betydligt bättre än de flesta tror om champagne.

François Secondé Puisieulx Grand Cru Les Petites Vignes

75 cl. 870 kr.

Från en grand cru-by med arton hektar vinmark i hela världen. Vinet är delvis jäst på trä, vilket ger en rundare och mer vinös karaktär, och det är den flaska ur sortimentet som oftast får folk att höja på ögonbrynen. Öppna den till mat, inte som aperitif.

François Secondé Coteaux Champenois Sillery Grand Cru Rouge

75 cl. 541 kr.

Stilla rödvin från Champagne, gjort på gamla Pinot Noir-stockar i Sillery och lagrat på trä. Ljust, svalt och örtigt snarare än stort, och närmast ett historiskt dokument, eftersom det är den vintyp som en gång gjorde byn berömd. Servera det svalt, runt 14 grader, och gärna till fågel.

Hela sortimentet från François Secondé finns här: somivia.se/collections/andre-roger-francois-seconde